ISK vs aktie- och fondkonto – var går brytpunkten?
ISK beskattas varje år oavsett hur det går. Ett aktie- och fondkonto beskattas bara när du säljer med vinst. Här är skillnaderna, räkneexemplen och var brytpunkten faktiskt ligger 2026.
Uppdaterad 6 augusti 2026 · 7 min läsning
Valet mellan investeringssparkonto (ISK) och aktie- och fondkonto (AF, ofta kallat vanlig depå) handlar i grunden om en enda fråga: tror du att sparandet växer mer än schablonräntan över tid? Svaret avgör vilket konto som blir billigast – resten är detaljer.
Så beskattas de två kontona
På ett ISK betalar du en årlig schablonskatt. Schablonintäkten är 3,62 % av kapitalunderlaget för 2026 och beskattas med 30 %. Det blir cirka 1,09 % av kapitalet per år. Från 2026 är dessutom de första 300 000 kronorna av kapitalunderlaget skattefria, vilket gör ISK ännu billigare för mindre och medelstora sparanden.
På ett aktie- och fondkonto betalar du i stället 30 % skatt på den vinst du realiserar när du säljer. Ligger innehavet kvar betalar du ingenting – men den dagen du säljer beskattas hela värdeökningen. Utdelningar beskattas löpande med 30 %.
Jämförelse i korthet
| ISK | Aktie- och fondkonto | |
|---|---|---|
| Så beskattas du | Årlig schablonskatt på hela kapitalet | 30 % skatt på realiserad vinst |
| Skatt vid förlustår | Du betalar ändå schablonskatt | Ingen skatt – förlust kan kvittas |
| Avdrag för förluster | Nej | Ja, mot vinster och delvis mot annan kapitalinkomst |
| Deklaration | Förifylld schablonintäkt | Varje försäljning ska redovisas (K4) |
| Skattefritt belopp 2026 | De första 300 000 kr av kapitalunderlaget | Inget – all vinst beskattas |
| Passar bäst för | Långsiktigt fond- och aktiesparande | Låg förväntad avkastning, kortare innehav, kvittningsbehov |
Var går brytpunkten?
Brytpunkten ligger ungefär vid schablonräntan, 3,62 % för 2026. Logiken är enkel: ISK beskattar 30 % av en antagen avkastning på 3,62 %, medan aktie- och fondkontot beskattar 30 % av din faktiska avkastning. När din faktiska avkastning är högre än den antagna vinner ISK.
- Avkastning över ~3,6 % per år: ISK är normalt billigare – och skillnaden växer ju bättre det går.
- Avkastning under ~3,6 % per år: aktie- och fondkontot blir oftast billigare, eftersom du bara skattar på det du faktiskt tjänar.
- Förlustår: ISK kostar skatt ändå. På AF betalar du inget och kan dessutom kvitta förlusten mot vinster.
Två saker förskjuter brytpunkten till ISK:s fördel. Dels grundavdraget på 300 000 kronor, som gör den effektiva skatten på mindre ISK-konton betydligt lägre än 1,09 %. Dels uppskovseffekten på AF: där betalar du visserligen senare, men på hela vinsten – och över långa perioder med god avkastning är det oftast dyrare ändå.
Räkneexempel: 500 000 kr i tio år
Antag 500 000 kronor som växer med 7 % per år i tio år, utan insättningar. På ISK betalar du schablonskatt varje år på den del av kapitalunderlaget som överstiger 300 000 kronor – ungefär 1,09 % på överskjutande belopp, en kostnad som ökar i takt med att kapitalet växer men som aldrig träffar de första 300 000 kronorna.
På ett aktie- och fondkonto betalar du ingenting under resans gång, men när du säljer beskattas hela värdeökningen på cirka 483 000 kronor med 30 % – runt 145 000 kronor i skatt vid ett enda tillfälle. Vid 7 % avkastning är ISK klart billigare i det här exemplet. Hade avkastningen i stället varit 1–2 % per år hade slutsatsen blivit den motsatta.
Vill du se siffrorna för just ditt belopp finns en färdig ISK-skattekalkylator här på sidan – den räknar med 2026 års regler, inklusive grundavdraget, och visar skatten över 5, 10 och 20 år.
Räkna på din egen brytpunkt
Fyll i ditt kapital och din förväntade avkastning så ser du direkt vad schablonskatten kostar dig – och hur den står sig mot 30 % vinstskatt.
Öppna ISK-kalkylatornNär passar aktie- och fondkontot bättre?
- Låg eller osäker avkastning. Räntefonder, korta placeringar och stora kontantbelopp beskattas hårt på ISK i förhållande till vad de ger.
- Du behöver kvitta förluster. Har du realiserade vinster någon annanstans kan förluster på ett AF minska skatten.
- Innehav som inte får ligga på ISK. Onoterade aktier och vissa värdepapper måste ligga på en vanlig depå.
- Utländska utdelningsaktier. Källskatt kan hanteras annorlunda – jämför också med kapitalförsäkring.
Sammanfattning
För långsiktigt fond- och aktiesparande med förväntad avkastning över några få procent är ISK nästan alltid det billigare valet, särskilt med grundavdraget på 300 000 kronor. För lågavkastande eller kortsiktiga pengar är aktie- och fondkontot ofta bättre. Många kombinerar helt enkelt båda.
Oavsett konto avgörs slutresultatet av vad du äger. Vill du veta hur mycket dina fonder brukar svänga, vad de kostar i avgift och vilka utfall som är troliga kan du testa analysverktyget gratis.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan ISK och aktie- och fondkonto?
På ett ISK betalar du en årlig schablonskatt på hela kapitalet, oavsett om du gör vinst eller förlust. På ett aktie- och fondkonto (AF, även kallat vanlig depå) betalar du i stället 30 % skatt på den vinst du faktiskt realiserar när du säljer, och du får dra av förluster.
Var går brytpunkten mellan ISK och AF 2026?
Brytpunkten ligger ungefär vid schablonräntan, som är 3,62 % för 2026. Ger ditt sparande högre avkastning än så är ISK oftast billigare. Ger det lägre avkastning – eller går back – blir ett aktie- och fondkonto normalt billigare.
Hur mycket är ISK-skatten 2026?
Schablonintäkten är 3,62 % av kapitalunderlaget och beskattas med 30 %, alltså cirka 1,09 % av kapitalet per år. Från 2026 är dessutom de första 300 000 kronorna av kapitalunderlaget skattefria.
Kan man ha både ISK och aktie- och fondkonto?
Ja, och många gör det. En vanlig lösning är att ha det långsiktiga fond- och aktiesparandet på ISK och lägga innehav med låg eller osäker avkastning, eller sådant som inte får ligga på ISK, på ett aktie- och fondkonto.
Får man dra av förluster på ISK?
Nej. På ISK finns inga avdragsgilla kapitalförluster på innehaven – du betalar schablonskatt oavsett utfall. På ett aktie- och fondkonto kan realiserade förluster kvittas mot vinster och ge skattereduktion.